månadsarkiv: oktober 2013

Nu ska vi fira!

Jag fick precis veta att jag har klarat en tenta! Just den tentan var väldigt svår, och jag var väldigt nervös för att jag inte skulle klara den, men det gjorde jag tydligen. Allt pluggande lönar sig till slut, och de många timmarna med näsan i böckerna känns så himla värt det! Det här ska givetvis firas, och det gör man bäst med sina vänner. Anne klarade också tentan, och är lika glad som jag, så nu ska vi ut och köpa skumpa för våra sista pengar.

För det är jag värd!!!

För det är jag värd!!!


Teknologkåren har fest ikväll, och vi ska dit och förhoppningsvis ha en riktigt rolig kväll. Det är alltid skönt att släppa loss lite efter en stor tenta, för att rensa huvudet och fira att man klarat av ytterligare ett delmål med studierna. Fast först blir det lite träning. Jag ska sticka till gymmet och köra lite spinning med en kompis. Spinning är riktigt bra träning, men det är fruktansvärt jobbigt! Vi ska dock inte köra så hårt idag, eftersom vi ska ut ikväll.

I morgon börjar en ny kurs, och det är bara att dyka ner i pluggandet igen. Jag har aldrig varit så upptagen i hela mitt liv, och skolan och studentlivet tar i princip upp all min tid. Om jag inte hade trivts med skolan, staden och folket här, skulle jag nog inte orkat kämpa så hårt. Men det känns viktigt att fira att man kommit en liten bit till på vägen, även om vi kör lika hårt i morgon igen.

/Elin

Plugg, plugg, plugg…

Dagar som den här kan man lätt längta tillbaka till Stureplans glamourösa liv, där man mest funderade över vilka kläder man skulle ha på sig, eller vilken nattklubb man skulle gå till. Nu drunkar jag i skolarbete inför en tenta, och hjärnan går på högvarv. Det blir många koppar kaffe, med näsan över böckerna långt i på nätterna.

Min bästa kompis just nu

Min bästa kompis just nu


Lyckligtvis vet jag att jag kommer att komma ut starkare på andra sidan när tentan är avklarad. Just plugget är ju inte det roligaste, men det som driver mig är att hela tiden utvecklas och lära mig mer. När jag har klarat ett prov vet jag att jag är en bit på vägen mot mitt mål, som i dagsläget är att klara av utbildningen och fylla mig med så mycket kunskap som möjligt.

Var det bär av efter det vet jag inte riktigt. Jag har ingen klar bild av vad jag vill arbeta med, men det gör inget just nu. Jag har några år kvar här, och jag kommer kanske på efter hand vad som intresserar mig mest. I årskurs tre väljer man en egen teknikprofil, och då vet jag förhoppningsvis lite mer om vad jag vill göra.

Det känns långt bort, men det gör inget. Just nu är jag nöjd med att plugga, även om det betyder att jag ska sitta i en soffa med åtta kilo böcker på mitt soffbord och kaffekoppar till förbannelse. Anne sover redan, och jag tar en paus i pluggandet för att uppdatera bloggen. Jag ska läsa klart några sidor till, och sedan krypa till sängs. Men jag kanske somnar i soffan innan dess. Soffor är ju också sköna att sova i… Borde kanske plugga färdigt på en hård trästol istället.

/Elin

Film- och pluggkväll med Anne och Frida

Idag kommer Frida över för att plugga med mig och Anne. Vi har alla valt inriktningen produktionsekonomi, och vi brukar hjälpas åt att plugga när vi kommer till extra svåra delar av utbildningen. Det är verkligen mycket att hålla reda på, och det känns skönt att man kan bolla med andra och få lite nya infallsvinklar. Vi har ett helt kapitel att gå igenom, och det kommer nog att ta sin tid, men vi räknar ändå med att hinna se en film också. Det blir förmodligen så att Frida sover över i bäddsoffan. Kvällar som den här är det väldigt praktiskt att ha en bäddsoffa.

Jag tänkte hinna med ett träningspass innan Frida kommer, men jag har av någon anledning lyckats tappa bort mina löparskor! De är verkligen spårlöst försvunna, och det enda stället jag skulle kunna tänka mig att jag glömt skorna på är på gymmet. Så det blir en tur dit först, och sedan förhoppningsvis en liten löparrunda. Annars får jag helt enkelt köra ett pass på gymmet istället.

I helgen ska jag åka hem och hälsa på mina föräldrar. Det känns alltid lite konstigt att åka hem, för man är på något vis så instängd i sin lilla bubbla här. Hemma fortsätter livet som vanligt, och alla vänner jag umgicks med förut hänger fortfarande på Stureplan och fortsätter att leva det liv jag har lämnat bakom mig. Det är svårt att hänga med, och jag passar inte riktigt in där längre, så jag har tappat väldigt mycket kontakt med mina gamla vänner. Men det ska bli roligt att träffa familjen i alla fall.

/Elin